effektivt arbete med rejäla framsteg i källaren, en ljuvlig unge som har varit det bästa umgänge man kunnat önska hela dagen lång och en lugn kväll som ännu återstår. Huset är inte ens alldeles upp och ner. Det kunde inte vara bättre.
Vändagsbuketten som snart har tio dagar på sitt konto, är fortfarande lika snygg. Tulpanerna däremot, som faktiskt kom hem samma dag som vi fick den här, dog tyvärr svältdöden för så länge sedan att jag knappt minns av dem längre.
Sådär annars har vi tjuvstartat sommarsäsongen med något stora sommarskor direkt importerade från varmare breddgrader. Lilleman gillar otroligt mycket, och skulle helst ha dem på jämt - snubbelrisk till trots.
Och så är det ju så, att vissa saker, händelser eller dofter plötsligt sliter en tillbaka i tiden utan desto större förberedelse. Som ett par ljusblå fejkcrocs från södern alldeles tydligt kan göra. Plötsligt sitter vi på golvet, den lilla 10-månaders lillkillen och jag. Han har fått sina första par skor och jag trär på dem försiktigt. De sitter perfekt och den lille fattar inte vad det är frågan om. Han skakar den lilla foten gång på gång, innan han ställer sig upp och provstår det nya. Lilla, lilla hjärtat.
Jag kan inte låta bli att minnas tillbaka till mini-sandalerna han hade i somras när han började ta de första vacklande stegen. Tänk hur mycket som händer på så kort tid när barnen är små. Jag fattar inte, trots att jag är mitt i det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar