Ett litet sting av äsch då var det nu helt rätt det här nu kom över mig i går när tomten mötte oss direkt vid ingången... För jag fick möjlighet att åka på Fagerös julmarknad alldeles barnfri tillsammans med Fanny och gjorde det. Och vet ni, den där första känslan av att barnen borde ha fått vara med gick nog över, och vi kunde strosa lugnt mellan julkransar, lammfällar och bekanta ansikten.
Och visst blir man påverkad och får ytterligare litegrann av julen i sig. Brinnande marschaller längs med vägen in, ett tunt, tunt snötäcke och så luciatåget som plötsligt och oväntat dök upp. Just i går lät jag dessutom impulsen styra och med nöd och näppe lyckades vi packa in den här kolossen i bakluckan på Fannys lilla bil.
Fyraåringen tyckte att den var hur lustig som helst, och jag är benägen
att hålla med. Allt som får en att fnissa till varje gång man öppnar
dörren måste ju bara vara bra, tänker jag.
Dessutom köpte jag en krans i blåbärsris som vägrar hänga rakt, men som är fin ändå. Och med ens känns trappan utanför lite, lite trevligare.
Nu måndag. Och i ett svagare ögonblick lovade jag sonen att vi ska baka pepparkakor. Mycket med julen tycker jag är riktigt roligt, men att baka pepparkakor kvalar inte riktigt in på min höjdar-lista. Jag ser mest det nedmjölade köket och de brända kanterna framför mig. Men, jag vet ju också hur kuuul det är att kavla och göra figurer, så vad gör man inte för lite glitter i barnaögonen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar