Dagens roligaste

Okej, jag kanske tog i lite med rubriken här ovan, men dagar som dessa då jag bara och enbart rår om mina små änglar (hah) så känner jag mig ganska lättroad ändå.

Så. Till saken.

Vår lilla tösabit har alltid haft något emot strumpor. De åker av innan man ens hinner blinka, och nöjt färdas hon vidare barfota. Jag försöker förstås agera som den kloka vuxna som ser till att strumpor gärna får användas om vinterhalvåret åtminstone, så damen har de senaste månaderna mestadels fått strumpbyxor på sig om morgnarna.  

Och visst är det så, att en liten lär sig nya saker hela tiden - men då det kommer till den här flickans förhållande till tyg kring fötterna så kämpar hon envist på. Drar och sliter och gör sitt allra, allra bästa för att slippa eländet. Med just strumpbyxor går det ju sådär, vilket innebär att jag har jag fullt sjå att dra upp dem igen så hon inte behöver gå omkring på det här viset.

Fast det var inte det som var det roliga förstås.

Nä, dagens roligaste var sekunderna efter att detta foto knäpptes, då den lilla damen insåg hur extremt h ö g t upp hon var. Den blicken. Lite som när jag själv svajade på en stege på nästan fyra meters höjd då jag hängde upp julstjärnorna i vardagsrumsfönstren i julas och fick för mig att titta ner. Den blicken.

Så jag hjälpte henne ner förstås. Gjorde mitt bästa för att vara åtminstone lite allvarsam av respekt för den uppskärrade tjejen och ser med spänning fram emot framtida reaktioner - om hon nu inte avbryter sin klättrarkarriär innan den ens börjat.