fredag 6 april 2018

Teaterfredag

Det finns arbetsdagar och så finns det arbetsdagar - och det är inte varje dag man får uppleva Pelle Svanslös i ett välgjort teaterstycke på arbetstid. Vi såg det hela skolan, och jag är säker på att varenda barn upplevde något trevligt i kattgänget på scenen. 




Pelle var visserligen oerhört sympatisk, men ändå blev det föga förvånande trion Måns, Bill och Bull som blev mina favoritkatter på scenen. Måns var förstås elak, men utan att vara skrämmande för barnen, samtidigt som hans lakejer var dråpligt charmiga. Speciellt i familjepjäser tycker jag överlag om att iaktta alla olika - och ofta fiffiga - lösningar på scenen och i Pelle Svanslös är de återkommande skuggspelen riktiga stämningshöjare. Och så förstås fantastiska Carola Sarén. Vad vore vår teater utan henne?




Som vanligt så finns det många ingredienser i en gedigen pjäs; goda skådespelare, snygga kulisser och överraskande lösningar. Jag bänkade mig med väldigt höga förväntningar, och jag var också övertygad om att pjäsen skulle komma att vara väldigt humoristisk. Jag fick kanske inte riktigt vad jag räknade med, för snarare än gapskratt bjussar Pelle Svanslös på Wasa Teater denna vår på oerhört viktiga ramar för eftertanke och diskussion, med sin problematik kring utanförskap och mobbning. Inte vad jag trodde fast ändå sevärd och riktigt bra, kanske jag kan sammanfatta. 




Jag är så glad och tacksam över att vi år efter annat får möjlighet att skänka våra elever så fina upplevelser på vår teater. Att addera lite kultur till sin skoldag är definitivt inte illa det.


Alla bilder i detta inlägg
har Frank A. Unger tagit, 
och de kommer från teaterns hemsida.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar