Säsongens sista

Nollgradig luft, och med ganska fullt söndagsprogram framåt eftermiddagen tog vi oss ändå ut på en sista båtutfärd för säsongen i förmiddags. En kort en, men en otvivelaktig stund av nollställning i sinnet.

Och när den sista utfärden för året sker i oktober så är det strandkant och havsmiljö i höstskrud som möter. Kontrasten i årstidernas blinkningar. För inte alls länge sedan var hettan påtaglig och havets friska vindar en skön paus, medan vi idag varmt påklädda med mössor och overaller lockades av helt andra saker än havsvindarnas svalka.

Havsglitter och tillsammanstid, kanske.

Jag kommer ofta på mig själv att sväva bort i tanken när vi är ute på havet. Stanna upp och bara vara. Sådär som man inte riktigt hinner annars, när världsliga ting som kläder som ska tvättas, mat som ska tillredas och hem som ska städas river i ens uppmärksamhet. Ute på havet är det bara nuet som river. Vågor och vattenstänk. Solsken och friska vindar.

Att skaffa båt var nog en rätt så bra idé, ändå.