Nygammalt i köket

Det händer sig då och då, att min man hittar på något alldeles eget projekt här hemmavid. Vi har en del väldigt gamla golvplankor från min farmors barndomshem i vår ägo, och under åren har han av dessa plankor fixat bord för både inomhus- och utomhusbruk. Nu överraskar han med ännu något hemgjort av de gamla plankorna, och det blev inget bord den här gången.

Istället fick vi byta ut en massproducerad skärm från Ikea till en alldeles unik taklampa, full av affektionsvärde. 

Och det är så häftigt och jag är så glad. Jag kan inte låta bli att fascineras över det faktum att min farmors och hennes syskons nakna barnafötter för snart hundra år sedan med säkerhet sprang på vår nya lampa. Kanske har en säng eller ett matbord stått på just den här plankan, kanske har den rentav legat mitt i hemmets hjärta och trampats på dagarna i ända.

Besynnerligt och känslosamt på en och samma gång. Dessutom tycker jag att den är så vacker att det inte är klokt.