Höstlovsstunder

Att det är värdefullt att då och då ta sig tumisstunder med sitt barn håller säkert de flesta med om. I dag var det storebrors tur att hänga med pappa, och de for redan i förmiddags, mina båda favoritkillar. Målet för dagen var bio, men lunchbuffén på restaurangen Spices slår högt om du frågar vår son, så det gäller ju att planera så man hinner med allt. 

 

Och det är så häftigt att ganska genast konstatera, att vi fick ju en alldeles speciell dag lillasyster och jag också, fast på hemmaplan. Nu är hon tre och ett halvt och det lilla, lilla barnet håller på att, för att använda hennes egna ord, bli stor. 

Hon är egentligen ganska okomplicerad - glad, bestämd och ivrig. Minst i familjen, men väldigt orubblig i sin övertygelse att hon är stor nu. Hon som kan allt, vill allt och vars upptäckarglädje inte går att ta miste på. Hon som säger mamma, jag äckal dig när hon menar älskar, som lovar att lyda sin mamma i många, många år och som lik sin mor tycker att dessa röda nejlikor är himla tjusiga.

Hon - vår lilla tjej. Livet i en småbarnsfamilj känns för det mesta rätt så... livat. Och så ska det förstås vara, men minsann är det också bra för själen att för en stund landa i det lugn som ensamtid bjuder. Förtroliga samtal, trerätters i sandlådan och tid att pärla en och annan pärlplatta full.