Eller barnen har i alla fall sommarlov nu. I går vinkade lillasyster hej då på dagisgården för sista gången på två månader, och storebror har fått sätta punkt för sitt första år som skolelev. Själv har jag lite jobb kvar innan jag också står redo att trycka på pausknappen för ett tag framöver, men tempot är ändå ett helt annat när skolbyggnaden enbart huserar vuxna. Lite nervarvat, sådär.
Jag har dessutom sagt adjö till de elever jag har förärats med att kalla mina i tre års tid, och bara en sådan sak skapar också en märklig känsla av avslut. Tre långa år - en halv lågstadietid - som ändå känns rätt så korta när allt kommer omkring.
Sommarlov. Tänk att du redan är här. Precis som alltid så rusar tiden och dagar radas som pärlor i ett pärlband i så rask takt att jag inte alltid känner mig helt med på det hela. Men så är det ju, livet. Just nu ser vi hela, långa sommaren framför oss. Ljuset, grönskan och dagar att fylla. Jag hoppas att vi hinner med när den väl rusar i gång, den också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar