Då började tanken om ett glasräcke gro. Det kändes lite mera öppet och skulle bidra till en mera luftig hall, vilket det naturligtvis gör. Att ett glasräcke ska putsas då och då var jag väl medveten om och det känns inte heller som något bekymmer. Och då antar jag att det är nu, i småbarnsåren som det så vackert heter, som räcket är som mest utsatt. Men visst, fråga igen om ett par år så kanske svaret är ett annat.
Här ser man också ganska tydligt hur vackert inpaketerad den är...
Det må vara otroligt fult, men nog så viktigt att skydda den så länge byggandet pågår där nere. Under det bruna pappret finns i alla fall en grå nyans på trappstegen, så nära golvets färg som det gick att komma.
Just det här paketet är ett sånt som man ser väldigt mycket framemot att öppna en vacker dag sen...
vilken bra lösning! o med småbarn får man ju ALLTID städa ;)
SvaraRaderaVi blev riktigt nöjda med resultatet! Och oja, de har en tendens att stöka till det de små... ;)
Raderamedan jag bloggade tidigare i morse, hittade sonen (3år) en burk med babytalk o lekte att det snöade i vardagsrummet...
SvaraRaderaÅh, nej!! Suck!! Vi hade nog en poäng i de tidigare tankarna här ovan, kan man ju lugnt säga... ;)
Radera