söndag 21 juli 2019

Årets bästa dag

I samarbete med Aktion Österbotten.

Rubriken må verka hopplöst överdriven, men just den här söndagen blir nog svår att toppa tänker jag. Vi packade väskorna med badkläder och annat nödvändigt tidig förmiddag och begav oss iväg till hamnen och ut på vad som alltså blev en verklig toppendag till havs.


Ett av stoppen för dagen var norr på öijen, alltså den norra änden på Harvungön. Där är det fantastiskt badvatten, len sandbotten och tryggt långgrunt för de små. Kallt vatten dock, men vi hoppas att det ska bli varmare ännu i sommar. 



Det kalla vattnet till trots så plaskade barnen på tappert i flera omgångar. Så länge solen värmer sådär intensivt så kan man nästan uthärda, åtminstone så länge man är liten verkar det som. 


Blått så långt ögat kan nå och vackert riktigt på riktigt. 


måndag 15 juli 2019

En vecka i juli

Är vi framme nu? Nu har vi nog körit långt, sa hon nöjt, eftersom hon trodde vi var framme, då vi vek in i Närpes för att tanka bilen inför den närmare 300 km bilresan till Åbo. Oj, tänkte jag. Hur kommer det här att gå?

Fast sen gick det förvånansvärt bra ändå.

Vi har varit i Västerås. Dagarna, och de blev sist och slutligen ganska många, har fyllts med både stort och litet. Fiskar man efter en resans höjdpunkt från familjens minsta kanske hon svarar Leos lekland, medan den lite större fick stora intryck av båtfärd och kajaktur på Mälaren. Vi vuxna också, såklart, för det är ju inte varje dag man bjuds med på soliga sommardagar till sjöss på svenska sidan.



Familjens killar hade dessutom flyt nog att rymmas med i min morbrors urtjusiga Cadillac på Västerås Summermeet. En spektakulär fredag, annat kan man inte säga.


Vi var till Eskilstuna och Parken Zoo också. Såg hur lejonhanen roffade åt sig all mat från de stackars honorna och hur aporna svingade sig mellan träden. Hörde Samir och Viktor som uppträdde på scenen en bit bort, medan vi åkte karuseller på barnens villkor.

Hälsade på, lekte och shoppade. Sånt som man gör när man befinner sig i en stad med många släktingar, trevliga lekplatser och favoritbutikerna.


Nu har vi landat hemma. Storebror har hunnit med stafett-DM i Nedervetil igår och fortsätter i friidrottens anda med nya tävlingar ikväll.

Och det är fortfarande semester i några veckor till.

måndag 1 juli 2019

Kvarnarna på Kvarnbacken

I samarbete med Aktion Österbotten.

Hemma på vår backe står byns båda kvarnar som ståtliga minnesmärken över en gången tid. Förr i tiden så betydde ett besök till kvarnen slutfasen av en lång odlingsprocess, eftersom man vid kvarnen malde mjöl som sedan blev bröd.


Den till vänster, Storkvarnen, med vingar på 19 meter och en höjd på 22 meter, är en av de största fungerande kvarnarna i Finland.



Storkvarnen uppfördes på 1840-talet och står fortfarande på sin ursprungliga plats, men då riktigt invid havet och dess hårda vindar. Kvarnbackens mindre kvarn kom till lite senare, i slutet av 1800-talet. 

Kvarnarna renoverades av Harrström ungdomsförening på 1970-talet, innan dess hade de stått oanvända sedan andra världskriget. Att få den rätta vridningen på kvarnvingar är en stor konst, och flera eldsjälar arbetade då hårt för att våra kvarnar ännu idag står kvar som en symbol för vår by.


Den som vill och vågar klättra upp i Storkvarnen möter den här vyn.



Vackra är de såklart och visst är de viktiga minnen för Harrström, som en gång i tiden hade långt fler kvarnar än de som står kvar här på backen. 


lördag 29 juni 2019

Att ha semester tillsammans

Så var vi fulltaliga här hemmavid - mannen har äntligen fått sin semester och vi ska vara lediga tillsammans i fyra veckor. 28 morgnar, dagar och kvällar av ta dagen om den kommer och göra det som faller in. 

Lika bra att gå ut hårt och riva igång semestern med en liten tur, tänkte vi igår kväll och tog båten till vännerna vid villan några kilometer bort.




Ett helt år sedan vi åkte just här senast, även om det, precis som man kunde ana, ändå känns som en blinkning. Det är fint vid vår kustremsa. Stenigt och onödigt grunt på sina ställen dit vi for, men fint.

fredag 28 juni 2019

Sommarfredag

Inte riktigt den sommarvärme vi väntar på, men nästan. På trappan är det lä och solen får värma oss i fred från envisa vindar, så barnet plaskar på i sin lilla plastpool med gott humör. Och jag njuter av min kaffekopp och de lediga dagar som nu radas på varandra.


Inne finns något vackert att njuta av också. Några pioner ur min mormors rabatt följde med hem efter ett besök hos henne i går, och visst är de bedårande rara i sin nyans så levande att den får ett simpelt namn som rosa att verka futtigt.


Sommartid. Alldeles magisk och makalöst vacker.

onsdag 26 juni 2019

Favorit i repris

Jag hade googlat pavlovarecept ett bra tag innan det slog mig att jag faktiskt skrev några rader om mitt senaste möte med marängbakverket här. Och eftersom jag inte är den som läser recept så noga så var jag alldeles tillfreds med min egen light-version med lista på ingredienserna.

Fem minuter senare hade jag och flickebarnet marängsmeten i ugnen, och eftersom jag dessutom var ovanligt tydlig med ugnens roll i det hela förra gången så gick bakningen  extremt smidigt. Dessutom levererade frysen både blåbär och hallon som sällskap till de färska jordgubbarna, så visst blev det en smarrig pavlova den här gången också.


Därefter fick lillasyster storhetsvansinne som bagare och rev dessutom till med en plåt muffins med halloweentema, och bara en sån sak livar ju upp vilken mulen onsdag som helst, kan jag känna.


Mamma, jag kan! Och visst kan hon, med viss assistans. Hon blir allt större, hon också. 

söndag 23 juni 2019

Harrström fiskehamn

I samarbete med Aktion Österbotten.

Njutbart är det. Och ändå är det mera än så, eftersom tankarna som tillåts flöda då man rör sig till fots i det makalöst vackra som är Harrström så enkelt får utrymme att tänkas. 


Ibland blir de översatta till ord också, då det då och då i mina promenader ingår sällskap. Då kan planer smidas, drömmar dryftas och händelser bearbetas. Och när vi når den plats dit vägen som allra oftast bär står vi mest bara sida vid sida och njuter för en stund.


Harrströms fiskehamn, där båthusen ligger bredvid varandra på båda sidor om den smala havsviken och där  båtarna står väntandes på följande tur. Den intresserade kan klicka här och se vad som händer vid föreningens brygga via webcam.




Här i naturhamnen slingrar sig den 300 meter långa vägen charmigt och inbjudande.



Och här är luften alltid synnerligen enkel att andas.



fredag 21 juni 2019

Midsommarhälsningar från Kvarnbacken!

Glad midsommar, alla!

Jag låter bli att stressa idag och förbereder lite pö om pö. Lilltjejen väntar och väntar och väntar, medan vi andra klipper gräs, tvättar nypotatis, blandar gräddfilssås och sånt som hör midsommaren till. Vi ska fira i goda vänners lag här hemmavid, och med gemensamma krafter vad gäller menyn. Det blir så mycket enklare då, vilket helt klart är att föredra om man får välja - och det får man ju.


Och så har vi plockat blommor. Vi råkar ha de vackraste av lupiner alldeles utanför, men är man fyra passar man på att ta sig en cykelutfärd även då avstånden är simpla. Varför inte, även om en hel bukett rejäla blommor skymmer lite då det ska cyklas några få meter hemåt.


Två buketter, en inne och en ute, lyckades hon och jag ändå trolla fram sådär bara, nog är sommaren fantastisk.

Hoppas att allas vår midsommar blir alldeles magiskt mild, sådär så att tiden känns värdefull och värd att sparas. Och hoppeligen fortsätter solen skina på oss, också ikväll. 

torsdag 20 juni 2019

Att ha en unge som lever i nuet

Mamma, nu är det nog sommar, säger hon med tindrande ögon samtidigt som hon ansvarsfullt och högtidligt ser till att det mesta av vattnet hamnar rätt.


Ja älskling, svarar jag. Nu är det sommar. Minns du när det var midsommar förra året?

Jaa, det var riktigt länge sen, konstaterar hon. Typ tio minuter. Visst, mamma?


Jodå. Minsann är det både fint och smålustigt att iaktta en lycklig unge som njuter av en het junidag i kallt vatten.

tisdag 18 juni 2019

En säng med blomster

Det var en dag för någon vecka sedan som det plötsligt stod en vacker blombänk hemma hos mina föräldrar. Byggt av min fars hand, förstås, så jag kunde ju inte riktigt låta bli att rätt så tydligt ändå berömma och önska.

Lika plötsligt hade också jag en.

En fantastisk vacker en, nu med innehåll lika spretigt som kärleksfullt. Blomman jag fick av klassen då vi avslutade läsåret och en kruka med blommor som jag inte kan namnet på men som är lika ljuva ändå. Mårbackapelargonerna har jag i alla fall koll på, kanske den vackraste blomman jag vet just nu.




Som godis för ögonen.