Blogg x 3

Att blogga är en livsstil brukar det heta - och visst kan det vara så. Utöver den här bloggen brukar jag då och då uppdatera inte mindre än två bloggar i arbetets tecken.

Den första har funnits i två år redan, men är bara aktiv i oktober månad. Oktober är den månad som vi i min skola läser extra mycket, och också har gett namnet Boktober. Både i år och i fjol uppdaterade jag och kollegan bloggen Boktober - månaden med boken i centrum med allt möjligt som vi har fyllt vår läsmånad med.

Den andra bloggen är min egen personliga lärarblogg. Nytt för både mig och vår skola är att vi, tack vare bidrag från Svenska folkskolans vänner, i år kan erbjuda egna lärplattor till våra sjätteklassare, enligt metod 1:1. Det innebär att lärplattorna är helt personliga och tillgängliga under hela skoldagen, med alla möjligheter och det ansvar som följer. Den resan dokumenterar jag alltså till viss del i bloggen Ett till ett.

Bilden har inte så mycket med just det här inlägget att göra, men desto mera med ett av våra inlägg i boktober-bloggen. Kika gärna in, och ta del av en liten bit av min arbetsvardag.

Veckan som var

Min vecka har helt klart varit en helt annan än en vanlig. Tidig måndagsmorgon bar det av norrut, i sällskap av några kollegor och kommunens femmor och sexor. Förväntansfulla femmor och sexor, såklart, för det är så det ska vara när man åker i våg långt bort för en hel vecka tillsammans, utan föräldrar.

Vår lägerskola gick av stapeln i Äkäslompolo, och vi har vandrat och fyllt våra dagar med upplevelser som man sällan fyller sin vanliga vardag med.

Och visst får man njuta av guldstunder, också på jobbet. För det har jag gjort, gång på annan dessa fem dagar av äventyr. Vi hade det bra. Riktigt bra. Vädret var så idealiskt som det kan bli och vi har hunnit med en massa roligheter. De mäktiga vyerna, den annorlunda naturen och renarna. Souvenirer, tomten och isbjörnar på zoo. Disco.

Fast borta bra men hemma bäst, och visst blir det fint att om några timmar komma hem till ett veckoslut med ett par ungar som jag har hunnit längta efter både en och två gånger de senaste dagarna. Såklart.

Att uppleva vackra vyer

Inom en del branscher är arbetsresor mera regel än undantag, men sådan är förstås inte min. Utöver fortbildningar och en och annan mässa som jag deltar i, hålls vi mestadels på hemmaplan jag och min klass. 

Men inte den här veckan.

I morgon bitti väljer vi, istället för klassrummet, varsitt säte i en buss och sätter kurs norrut. Det är mitt tredje år med samma klass, och nu bär det av på lägerskola. Vi har förberett oss, såklart. Bekantat oss med våra utflyktsmål, gjort packningslistor och gemensamma ramar för vad som gäller. Lärt oss massor om samer och renar och ruska, även om det mycket möjligt inte är så färgsprakande riktigt ännu. 

Och jag, min vana trogen, ser framemot magiska vyer. Med stigande ålder njuter jag allt mer av naturens spektakulära skådespel.

Den här veckan byter jag således mina vyer för en stund - även om jag är säker på att de är precis lika magiska här på hemmaplan också. Som dem jag och min vän (som också tog bilderna) fick njuta av ikväll, i den ljumma septembersolnedgången. Att det kan vara så vackert.