Julinlägg nummer två

Nu, när jag ändå har börjat blogga jul, så är det väl lika bra att fortsätta kan jag tycka. Den återkommande julklappen från oss till våra nära har de senaste åren varit en väggalmanacka med foton, och eftersom jag oftast är ute i märkligt god tid då det kommer till just denna skapelse så är den redan nu på gång. Jag brukar ta det med ro, bläddra genom mina mappar och plocka lite bilder så att det åtminstone ditåt matchar de olika månaderna.

I år gick det bra ända till december.

Jag fattar inte riktigt hur det har gått till, men vi verkar knappt ha ett enda foto som rör snö - och än mindre jul - från senaste vinter. Visserligen var jag ganska gravid vid den tiden, men jag tycker väl inte att jag var så pass avtrubbad. Nå, det är som det är. Dessutom är det också självklart att lissgryyne ska vara med på decemberbilden.

För mig känns det dock oerhört svåröverkomligt att lägga almanackan på is i väntan på snö - jag vill ju att allt som jag tar mig för helst ska ske direkt. Ett spontant photoshoot senare är således både decemberbild och julkortsmotiv för året fixade. Lika bra det gröna till trots, det är inte alls så säkert att lilla tomtemor ryms i sin loppisshoppade klänning om en månad eller så.

Mör är kanske ordet som först dyker upp då jag tänker på känslan i kroppen efter denna lilla fotografering. Fast mellan varven så fick både den gräsätande bebisen och den skuttande fyraåringen till rätt så enhetliga uttryck - varav ett och annat till och med fastnade på bild.

Och jag, jag är nöjd. Allt är ju relativt.