Säga vad man vill om skol- och dagisfotograferingar, men aldrig att jag skulle vilja hoppa över dem. De senaste åren har det varit en riktigt kunnig kvinna som fotograferar här i våra krokar, och varje år förundras jag över hur bra hon är. För om man bortser från samma upplägg - med sittande och stående barn mot en blågrå bakgrund, typ - så blir det så bra bilder på barnen. Rena på något sätt. Klara.
Inga jee, nu har mamma kameran framme så nu ska jag spexa till det med tungan på sned och armarna i luften. Utan rediga rakt upp och ner-bilder, som på intet sätt slår min kärlek till bilder utomhus och med den där speciella känslan, men som visar barnet precis så vackert som det är. År för år, äldre och äldre. Ett årligt minne av ens stora stoltheter i livet.
Fotot som skymtar är alltså höstens syskonfoto. Ett första. En nybliven fyraåring som ansvarsfullt, pålitligt och med ögon som glittrar håller den halvåriga fundersamma lillasystern mot sin kind.
... På tal om det vackra rådjursparet, som fortfarande är favoriter här hemma trots att de redan har några år på nacken. Dessa från House Doctor var ju riktigt poppis redan för ett par vintrar sedan, men varje år dyker de åter upp i webbshopparna. Klassiker-potential, kanske.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar