Något av det bästa i trädgården

Inte nog med att de är obeskrivligt vackra då de blommar i sina skira ljusrosa och vita nyanser - denna heta och torra sommar till trots så levererar våra körsbärsträd rekordmycket bär också. Det ena surt och det andra ännu surare, men sånt kan väl ändå anses som detaljer då man får stoppa egna körsbär i munnen.

Våra båda träd är ännu små med bara några få år på nacken och kanske var det därför som de, efter årets midsommarstorm, stod mera vågrätt än vad som kan kallas lämpligt. Numera stöttar vi således försiktigt upp dem med ett par gamla höstörar istället, i sann återbruksanda.

Det gäller att taga vad man hava, och helt tokigt blev det väl inte, kan jag tycka. Även om jag något ledsamt får konstatera att just dessa rara, röda tyvärr är ytterligare en vitaminkälla ur växtriket som jag inte riktigt tål att äta. Det börjar stickas onödigt mycket i hals och öron, av alla ställen, så jag får väl snällt nöja mig med att bjuda på bären.

Och det får väl lov att vara helt okej det också.