Det är mörkt om kvällarna nu.
Och morgnarna - nä, mamma, det är natten än påstår lillasyster då det är dags att börja dagen, fem gånger per vecka. Tidigt i morse var det förstås ombytta roller, och jag som försökte mig på en motsvarande nä, vännen, somna om - det är fortfarande natt. Vis av erfarenhet har hon förstås vardag efter annan lärt sig att svaret på den kommentaren är nekande, så med ett fnys lät hon förstå att hon minsann var hungrig.
Jodå.
Fast vår lördag är både behaglig och välbehövlig. Vi är hemma, alla tillsammans. Några nya tavlor har kommit upp nere i tv-rummet i källaren och tvättmaskinen snurrar.
Och barnen leker i solen. För nu skiner den och bjuder ett dagsljus som är alldeles makalöst vackert.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar