Jag antar att det är någon form av milstolpe, då det plötsligt går skapligt lätt att bocka av en rätt så lång shoppinglista i sällskap av sin treåring - och i går var det verkligen så. Tidigare har det definitivt inte varit så självklart att ta med henne på de där svängarna in till stan, då ärenden och måsten har samlats på hög och väntar på att betas av, men visst blir hon större, hon också.
Hon ville förstås väldigt gärna med och kom med stora löften om att hålla handen och vara snäll - och något förvånat får jag konstatera att hon för det mesta höll det hon lovat. Onödigt artig var hon också mellan varven, som när hon frågade expediten om hon faktiskt fick komma in i butiken med skorna på. Så när som på en akut hungerattack i kassan på guldsmedsbutiken så gick det hela förvånansvärt enkelt, helt enkelt.
 |
| Shopparkompis med annan kompis |
Shoppingsugen var hon också, så inför nästa gång krävs det troligen ett nyanserat förtrolighetssnack kring att man inte kan köpa precis allt man ser.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar