onsdag 22 november 2017

Nyheter i en barndom

Jag minns en tid då det var rätt så häftigt att överhuvudtaget kunna skriva ut dokument. Att kunna ha en bild i en datorskärm, som med några knapptryck och flertalet sladdar kunde printas och till exempel bli en tavla på väggen. Ett av många barndomsminnen av den digitala utvecklingen, från den tiden då man aktade sig för att printa i onödan och färgen torkade ut mellan gångerna. 

Mest kanske jag minns känslan - att det var något nytt och i själva verket ganska så coolt. Och så kan jag inte låta bli att undra, om det kanske kommer att kännas likadant om 20 år eller så för mina elever, fast den här gången med den spännande 3D-skrivaren som numera huserar i vårt klassrum som minne. 




Skrivaren är klassens och skolans pris, eftersom vi knep förstaplatsen i en tävling, och visst är vi glada att kunna berika våra dagar med dess funktioner. Att kunna printa saker är häftigt i sig, och att vi dessutom så småningom kan låta eleverna bekanta sig med att själva rita i 3D och dessutom kunna printa den egna designen känns alldeles förträffligt bra.




Så jo. Till och med jätteglada är vi, över vår tjuvstart in till framtiden.


lördag 18 november 2017

Harrström i mitt ♥

Sällan är väl en promenad genom byn så skön, som i förmiddagens strålande solsken och på lätt frusen krispig mark. En välbehövlig stund för allt och ingenting, tillsammans med en god vän, är så vansinnigt uppskattat i detta novembermörker. 







Sämre kan man onekligen ha det, en helt vanlig lördagsförmiddag.


onsdag 15 november 2017

Farsdagskort

Det går i perioder, det organiserade pysslandet kring vårt köksbord. Därför var det extra roligt att  sexåringen tog initiativ till ett litet uppsving, då han skapade egna kort till morfar och farfar inför farsdagen.


Väldigt tjusiga i sin enkelhet, kan jag tycka. För nog ser du väl vem det föreställer?


onsdag 1 november 2017

Lilla musen firar jul

På tal om läsning och inlägget nedan. 

För inte alls särskilt länge sedan läste jag och min sexåring Helena Jeppes bok Lilla Musen flyttar in för andra gången, och så visar det sig att boken - precis nu i dagarna - har fått sin uppföljare Lilla Musen firar jul.




Den här gången är den lilla musfamiljen inbodda i sitt nya hus och vi får hälsa på när julen står för dörren och pirret är påtagligt även i de små mössen. 

Lilla Musen är precis som i förra boken äventyrslysten och den ena spännande utmaningen avlöser den andra; Lilla Musens nervkittlande tripp i människopojkens ficka och det dramatiska mötet med julpyntet, den rafflande stunden när katt och mus möts på önskelistan och så spänningen i att följa med julens förberedelser uppifrån vinden.   




Sanna Ek illustrerar berättelsen följsamt och mjukt, och bild efter annan är sådär barnsligt vacker att man nästan vill ha dem på väggen lika mycket som i boken.




Vi gillar att läsa om Lilla Musen, min son och jag, och den här andra boken är nästan ännu bättre än den förra. Det är tokroligt och vi diskuterar en del på vägen, ibland kommer glädjande något svårt ord emot och däremellan funderar vi på hur vi tror att det ska gå. Vi skrattar tillsammans åt dråpligheter och till sist, när bokens sista sida är läst, så säger sexåringen att han nog tror att det kommer fler äventyr med Lilla Musen. Åtminstone hoppas han det. 

Vi får bara vänta och se. Tack till Helena som skickade boken till oss!

söndag 29 oktober 2017

Om månaden som var

En av de bättre och mer intensiva arbetsmånaderna närmar sig sitt slut. Vi har haft läsmånad, Boktober, i min skola, och för att nå våra mål att locka varje elev till läslust och till och med läsiver, har metoderna varit många. Nu är det bara några dagar kvar innan vi avslutar projektet, men jag hoppas och tror att det bland våra elever finns många inspirerade läsare som kanske har hittat nya författare, genrer eller till och med nya läsrutiner.

På hemmaplan har vi också läst. Sexåringen går som bekant numera i förskola, och även i hans skola har man glädjande satsat extra mycket på läsning i oktober.




Barns möte med litteratur är som bekant så oerhört viktigt för språkets utveckling och för det rika modersmålet. Det gäller bara att minnas det i den hektiska vardagen - och faktiskt ta sig tid till läsning - också. 

söndag 22 oktober 2017

Höst i Maxomorra

Som julafton är det, varje gång vi får hem ett nytt paket från Maxomorra. Eftersom jag normalt handlar mycket på loppis, och lillasyster dessutom ärver en del av sin bror, så är det roligt att då och då klippa lappar och klä på splitternya, ljuva plagg. 






Det är en skön mix tycker jag, att kombinera billigt secondhand med färgrika kvalitetsplagg i den snällaste av bomull och roligaste av mönster. Och Maxomorra levererar varje säsong, fråga bara den här tjejen. 




Varmt tack till Maxomorra! @maxomorra_official

fredag 22 september 2017

Från får till tröja

Det händer sig då och då, att man får vara med om arbetsdagar utöver det vanliga - och en sådan dag hade vi onekligen i min skola igår. Vi blev nämligen inbjudna till Korsnäs hembygdsmuseum för att få ta del av en alldeles speciell process, den från fåret till tröjan
 
 
 
 
Tröjan - Korsnäströjan alltså - är alldeles unik med både virkade och stickade bårder i granna färger och den tillverkades och användes i vår kommun under senare delen av 1800-talet och i början av 1900-talet. I museets samling finns sex Korsnäströjor av äldre och yngre datum, varav den äldsta daterar tillbaka till mitten av 1800-talet, vilket i sig är alldeles hisnande då man tänker efter. 
 
Och just i går fick jag och mina elever alltså uppleva varje steg på vägen mot en färdig tröja.
 
Under bar himmel tog vi inledningsvis del av en fårklippning på gammaldags vis med sax modell äldre, för att sedan förflytta oss in i museet och uppleva hur fårets ull kardades och därefter spanns till garn på en spinnrock. Garnet fick sina rätta färger med naturens hjälp, då växtfärgning var följande steg och slutligen fick vi stå alldeles invid och beundra den verkligt speciella trehandsstickningen, när tre personer samtidigt stickar på samma tröja.
 
Klicka på bilden nedan, så får du också uppleva vår alldeles unika Korsnäströja.


Klicka här


lördag 16 september 2017

Höst i luften och rönnbär på bordet

På vad som nästan känns som en liten blinkning, är det plötsligt full höst och allt annat än sensommar i luften. Naturens färger skvallrar om ett avslut, samtidigt som de nya nyanserna ger andra löften om tid som komma skall. 

Och så rönnbären. 



På samma sätt som syrener andas ljumma sommarvindar och ljusa sommarnätter, så erbjuder rönnbärsträden utanför något helt annat. Kanske är det den årliga nystarten som årstidsskiftet alltid för med sig, som jag kan ana i en näve stökiga rönnbärskvistar på ett bord. Eller så är det något med färgerna - de höstens säregna - som skapar känslan. 
 
För hösten, den är faktiskt helt okej den också. Vardag och rutiner och balans är överlag rätt fina grejer, när allt kommer kring. 

måndag 21 augusti 2017

Ett första barnkalas

En stor del av föräldraskapet består av första gången-gånger, och i dag gick ännu en första gång av stapeln hemma hos oss. 

Barnkalaset. 

Som nybliven sexåring var det säkert på tiden, och med lika många kalasgäster som antal år kändes det som en alldeles lagom premiär. 



Glassbar, skattjakt och ivrig lek fyllde ett par timmar, timmar som enligt värden själv flög fram alldeles för hastigt. Och jag själv, en upplevelse rikare, fick bekräftat att glass funkar suveränt bra med barn och att coola ballonger i kökstaket faktiskt är alldeles tillräckligt festligt i barnkalassammanhang.




Kompiskalas, alltså. Tio ballonger av tio möjliga.

söndag 13 augusti 2017

Lillasystern och gladiatorn

Lillskruttan tyckte förstås också att det var rätt coolt med lite action i parken i fredags. Hon roades kanske mest av hoppborgarna som fyllde parkens gräsmatta - en så stor att jag egentligen inbillade mig att hon var för liten - fast som hon bemästrade med finess innan kvällen var över. 

En liten sekund tror jag också att hon var sugen på att brottas med Pansar, men sen medföljde ju det en stund i en kö och just den biten är inte just detta flickebarns starkaste sida.



Kvällen till ära var hon tjusig i ny klänning från Maxomorra. Bästa barnkläderna på marknaden just nu, tycker både hon och jag.