måndag 4 januari 2016

Ett eget rum till en liten stjärna

Det känns helt galet egentligen, hur jag plötsligt har en dotter stor nog att sitta på golvet och leka. Långa stunder rotar hon i lådor och undersöker uppmärksamt både leksaker, prylar och precis-vad-som-helst som kommer i hennes väg. Hon tittar, känner på och smakar - och plötsligt har hon alldeles egna åsikter om vad som är trevligt att rusta med.

Jag försöker, som jag har skrivit om tidigare, få någon slags ordning på det som är hennes rum. Rummet, som sedan den dag vårt hus stod färdigt har fungerat som garderob, förråd och avlastningsrum på samma gång, ligger precis som storebrors och vårt sovrum i källarvåningen. Vi ville ha det så, att de lite mer privata utrymmena finns där nere - så där lagom avskilt och så att det inte gör så mycket när man låter bli att bädda sängen.







Innan jul klickade jag hem två saker till rummet - en matta (visserligen hade vi en, men jag hade verkligen tröttnat på den gamla bilmattan och tyckte väl att det behövdes något rosa) och ett litet bord med tillhörande stolar. Bordet och stolarna blev snabbt mycket trevligare med en marmoryta av kontaktplast, och det var så enkelt och blev så fint att jag onekligen känner en viss oro över vad jag kommer att plasta in härnäst.






Jag plastade in ytorna innan vi skruvande ihop möblerna, och då var det väldigt enkelt att bara måtta ditåt och låta eventuella skarv försvinna i monteringen. Också bra att inga lockande och pet-vänliga hörn börjar sticka upp - sådär så att ivriga fingrar får tag i en bit och drar...




Den gamla avlagda soffan som stod i rummet medan det ännu bara fungerade som förråd får stå kvar ett litet tag. För det är ju så, att i ett rum för en riktigt liten är det bra med både lekutrymme och vuxenyta. Lek på golvet i all ära, men ibland kanske man vill sitta lite skönare fastän man ändå är med, så att säga. Och då passar det ju bra med en tillfällig och egentligen avlagd soffa.




Och så de vackra planscherna, som äntligen fick komma upp på väggen, och som kommer från Walldesign. Speciellt mittentavlan med lillasysters bebisbild och födelseuppgifter är mig så kär och ett minne för livet. Den gamla Snobben kommer från min mormors, och så förstås en bur med två porslinsfåglar. Alltid dessa fåglar.






Så har vi väl en god början till barnrum nummer två kan jag tycka. Åtminstone är det inget förråd längre, utan ett riktigt rum som man kan vara i. Blandad kompott med gammalt och lite nytt, sådär som det ska vara tills den lilla har egna behov och önskemål. Och klart jag drömmer vidare om att ta ut svängarna lite mer med sänghimlar och söta fondväggar med humor och sånt, men i detta nu känns det helt okej som det är - en plats som är lillasysters och som får formas lite mer vartefter.

Fröken själv trivs härinne. Hur stor skillnad man nu egentligen har när man är nio månader.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar