onsdag 9 september 2015

Livets lotteri

Storebror pratar förtroligt med sin lillasyster, som storögt och fascinerat lyssnar. Jag e fyra år, så jag kan allting berättar han allvarligt. Och jag kan inte låta bli att skratta högt, möta fyraåringens knepiga blick och därefter skratta tillsammans. Storebror förklarar sedan med glimten i ögat att han bara sa sådär åt vår prinsessa. Man blir varm, låter dessa barn fylla hjärtat till bredden och känner sig lyckligt lottad i livets lotteri.

Och på tal om livets lotteri. Varmt tack för ert engagemang i min virtuella sparbössa. På några dagar samlade vi tillsammans in hela 290 € till Röda Korsets katastroffond. Det är en helt fantastisk summa, långt över mina egna förväntningar, och jag låter insamlingsbössan vara kvar ett litet tag till, utifall att någon fler vill skänka en slant.

Större och mindre kriser och katastrofer sker överallt, både i närmiljö och långt borta, och nu pågår denna oerhörda tragik i vår värld. På de sociala medierna syns just nu en enorm vilja till att hjälpa, och devisen "ingen kan göra allt, men alla kan göra något" lever starkt. Vi är alla varandras medmänniska.

Men. Med jämna mellanrum möter man också halvt (och helt) rasistiska inlägg, där folk ofta väljer att ställa det ena mot det andra: flyktingar mot finländare som har det sämre ställt. Alla är vi ju olika i hur vi tänker, och så måste det få vara, men personligen har jag svårt att förstå denna mentalitet att se saker och ting så svartvitt. För mig betyder omtanken om små barn på flykt ute i världen inte att jag skulle bry mig mindre om barn som far illa i vårt eget land. Tvärtom. Röda Korset är känt för att hjälpa både när och fjärran, så att då och då skänka pengar är ett tryggt sätt att visa sitt stöd för nödhjälp både ute i världen och här i Finland.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar